Lotte Wieslander, f. 1960. Konstnär, musiker, skribent.
Studier i psykologi och socialantropologi vid Göteborgs Universitet. Bodde ett par barndomsår i Tunisien, vilket formade mig och gjorde mig till en trygg världsmedborgare.

Sångerska och textförfattare i tjejrockbandet Svarta Ada under 80-talet i Göteborg. Under 90-talet muralmålare med eget företag. Akvarellutställningar i barndomshemmet nära Halmstad sedan 1988.

Flyttade till Halmstad 1999 för att färdigställa utställningen Kifkiflika på arabiska i akvarell, olja, tempera: en syntes av barndomsminnen från Tunisien och berömda verk ur det svenska måleriets guldålder. Den ställdes ut i Halmstad, Södertälje och Carthago i Tunisien.

Gifte mig 2003 med en politisk flykting, en kurd från Turkiet, och började då forska i turkisk politik, etniska konflikter och traumats psykologi. Mannen, som sökte asyl i Sverige, avvisades efter två år, och jag följde då med som skydd, eftersom vi fruktade för hans säkerhet. När jag rest hem tröstade vi varandra i telefonsamtal, och jag berättade om ett märkligt folk i norra Irak, som jag läst om. Yezidier, men det är ju vi!? utbrast han. Vi blev utjagade ur Kurdistan för 100-150 år sedan för att vi var yezidier. Farmor har berättat. Hans familj bodde nu i centrala Turkiet. Hur gick detta ihop?

Så började det sökande som ledde till att jag skrev Påfågelns barn.